Om dödsboets skulder är större än tillgångarna

Ibland händer det att den avlidnes skulder är större än de efterlämnade tillgångarna. Skulderna kan inte ärvas av arvingarna, däremot kommer de att betalas med tillgångarna från dödsboet. Skulderna som blir över måste därefter avskrivas.

Skulle dödsboets tillgångar inte klara av att betala för begravningen och alla eventuella räkningar och skulder som blir över så finns det inga regler som anger vilka skulder som är mest prioriterade. Vanligtvis betalas boupptecknings- och begravningskostnaderna först och därefter andra skulder. Detta beror på att det finns regler för ett dödsbo som har försatts i konkurs och dessa anger att just boupptecknings- och begravningskostnader har allmän förmånsrätt.

Det finns även andra skulder som vanligtvis brukar hamna högt i prioriteringen. Det gäller bland annat skulder med någon form av säkerhet. Ett bostadslån är ett bra exempel och ska enligt konkursreglerna ha ett företräde framför både skulder som har allmän förmånsrätt och de som inte har någon förmånsrätt alls (vanliga skulder).

Först betalas skulder med särskild förmånsrätt och därefter med allmän förmånsrätt. Pengarna som blir över ska fördelas på de kvarvarande skulderna. De har lika mycket inbördes rätt och får således betalt i proportion till hur stor skulden är.

Ekonomiskt bistånd till begravning

Om tillgångarna inte räcker till för att täcka begravningskostnaderna så är det möjligt att ansöka om ett ekonomiskt bistånd. Detta kan du göra hos socialkontoret i din kommun. Detta bidrag räcker till en enkel men värdig begravning samt en dödsannons och en gravsten. Det som avgör ifall biståndet beviljas är dödsboets tillgångar på dödsdagen plus inkomster som kommer in efter dödsdagen. Skulder som har betalats efter dödsdagen påverkar inte begravningsbiståndet.

Du som tar hand om dödsboet bör tänka på följande punkter:

  • Uppskatta hur stora dödsboets tillgångar är och se till att de täcker begravningskostnaderna
  • Betala inga räkningar förrän du har pratat med socialkontoret
  • Ta kontakt med socialkontoret innan du beställer begravning
  • Säg upp automatiska avbetalningar och autogiron

Avskrivningar och uppskov

Betalningsmottagarna bör meddelas att dödsboet saknar pengar för att täcka alla skulder. Be om uppskov tills du har kunnat kartlägga tillgångarna. Om det inte är självklart att pengarna kan täcka alla skulder så får inga skulder betalas förrän en månad efter bouppteckningen. Om dödsboet inte har några tillgångar, eller om tillgångarna bara räcker för att täcka begravningen, ska kommunen göra en dödsboanmälan till Skatteverket inom två månader från dödsfallet. Du kan bifoga en kopia av denna dödsboanmälan när du begär uppskov hos fordringsägarna.

Kvittning

Finns det skulder till banken som förfallit till betalning händer det att banken tar skulden direkt från kontot. Detta kallas för kvittning oh det finns inga lagregler om detta i skrivande stund.

Banken bör dock vara försiktiga när det kommer till kvittning och ta stor hänsyn till konsumenten. Det kan finnas sociala skäl till att undvika kvittning, exempelvis om pengarna behövs för det dagliga uppehället. Om kvittningen skulle leda till att det inte finns tillräckligt med pengar kvar för att täcka begravningskostnaderna bör kvittningen undvikas. Det finns dock inget som hindrar banken från att utföra kvittningen, det du kan göra är att vända dig till banken och klaga om det skulle hända.

Pengar som har betalats till dödsboet från en försäkring bör vara skyddade mot kvittning eftersom ersättningen från försäkringen inte är utmätningsbar.

RIng för mer information

0200 22 05 22
info@circla.se

Öppettider

07:00 – 17:00 vardagar

Kontor

Enebybergsvägen
16 I 182 36 DANDERYD

Våra tjänster

Dödsbon – helhet
Städning
Bortforsling
Värdering & Uppköp
Flytthjälp

 

Kontakta oss