Förvaltning av dödsbo

Det är dödsboets delägare som ansvarar för dödsboets förvaltning. Ansvaret tar slut efter arvskiftet eller kan fortsätta om delägarna inte vill utföra ett arvskifte. Om dödsboets delägare är oense om förvaltningen av dödsboet, eller om det uppstår en arvstvist, kan de lämna in en ansökan till Tingsrätten om att få en boutredningsman förordnad. Har en bouppteckning redan utförts ska en kopia bifogas med ansökningen. Om bouppteckningen inte är utförd ska dödsboets samtliga ägare specificeras och det ska även finnas information om en eventuell testamentsexekutor.
Om testamentet har angett en testamentsexekutor ska denna person utses till boutredningsman. Om inget har angetts i testamentet ska Tingsrätten utse en boutredningsman. Det är vanligtvis en advokat som utses men det kan även vara en av dödsboets delägare. Om dödsbodelägarna har ett förslag tar Tingsrätten hänsyn till detta vid valet av boutredningsman.
Det är boutredningsmannens uppgift att företräda dödsboet och även att förbereda bodelning och arvskifte. Boutredningsmannen ska även betala dödsboets skulder och se till att alla tvister blir lösta. Fastigheter som dödsboet äger ska avyttras. Om den avlidne personen även ägde och drev företag ska dessa avvecklas eller begäras i konkurs. Det är även möjligt att fortsätta driva företaget genom dödsboet.
Innan en fastighet säljs ska boutredningsmannen ha ett skriftligt tillstånd från alla dödsbodelägarna. När dödsboet är färdigt för arvskifte och/eller bodelning är det boutredningsmannens ansvar att meddela dödsbodelägarna så snart som möjligt. Boutredningsmannen har alltid redovisningsplikt och ansvarar för att redovisa detta senast 1 april året därpå.
Om dödsboet på något sätt skadas av boutredningsmannen på grund av dennes förvaltningssätt är boutredningsmannen ersättningsansvarig. Det spelar ingen roll om skadan var avsiktlig eller ej.