Dödsboets kvarlåtenskap, kostnader och skulder

Vid ett dödsfall samlas personens all egendom i ett kvarlåtenskap som i sin tur ägs av dödsboet. Själva dödsboet är en juridisk person som skapas vid dödsfallet. Dödsboets samtliga tillgångar och skulder ska sammanställas och skickas till Skatteverket inom 90 dagar från dödsfallet. Denna sammanställning kallas för en bouppteckning.
Det är dödsboets kvarlåtenskap som går i arv till arvingarna. Dessa fördelar efter testamentet och varje del som arvingarna får kallas för en arvslott. Utdelningen av arvslotten kallas för arvskifte. Ett arvskifte ska utföras först efter bouppteckningen och efter att dödsboets skulder är betalda. Det innebär att en stor del av arvet kan gå till skulder. Det går inte att ärva skulder i Sverige.
Vid ett dödsfall uppkommer ett antal kostnader, bland annat för bouppteckningen men även för begravningen, blommorna, gravstenen, lokalen och eventuellt även för begravningsbyråns arbete. Dessa ska betalas av dödsboet.
Om det inte finns tillräckligt med tillgångar för att klara av alla kostnader går det att ansöka om ett ekonomiskt bistånd. Denna ansökan skickas till socialförvaltningen för kommunen som den avlidne var folkbokförd hos. Innan begravningen kan ske ska ansökan vara inskickad och beviljad. Om den avlidne var en minderårig kan personen eller personerna som var försörjningsskyldiga för barnet tvingas stå för begravningskostnaderna. Detta är dock något som skiljer sig mellan kommuner, det bästa är att ta kontakt med socialförvaltningen.