Arvskifte

Ett arvskifte går ut på att dödsbodelägarna fördelar ut tillgångarna från dödsboet, vilket är själva arvet. Arvskiftet utförs först när bouppteckningen av dödsboet är färdigt. Under arvskiftet ska dödsbodelägarna komma överens om hur arvet ska fördelas och skriva ett avtal med varandra, en så kallad arvskifteshandling. Denna ska undertecknas av alla dödsbodelägarna. Det påskrivna avtalet behöver inte skickas till Skatteverket, det är endast själva bouppteckningen som behöver skickas in.
Arvingarna kan dela upp tillgångarna precis hur de vill eller i enlighet med ett testamente. Om det inte finns något testamente är det i första hand arvsrätten som gäller. Om det bara finns en arvinge kallas detta för ett enmansdödsbo. Detta är vanligt och det brukar vara personens maka/make som får ärva allt, även om de har gemensamma barn.

Vid enmansdödsbon är det endast en person som registreras som delägare när bouppteckningen skickas till Skatteverket, vilket innebär att det inte finns något behov av en arvsskiftehandling.
Om den avlidne var gift eller hade en sambo ska bodelningen förrättas först och arvsskiftet genomföras efteråt. En sambo får inte automatiskt en del av dödsboets tillgångar, endast om personen står med i testamentet.
Om dödsbodelägarna är oeniga gällande arvsfördelningen kan en förordnad skiftesman utföra ett tvångsskifte. Då är det denna person som får ta ett beslut och delge detta till dödsbodelägarna.

Vanligtvis försvinner dödsboet efter arvsskiftet. Det kan dock hända att dödsbodelägarna väljer att avstå arvsskiftet. Detta kan bero på flera faktorer, exempelvis att den avlidne drev ett företag och dödsbodelägarna vill driva vidare företaget. När dödsboet ska behållas finns det ett annat avtal som behövs, nämligen ”samlevnad i oskiftat dödsbo”. Då kommer dödsboet att förvaltas av dödsbodelägarna och dödsboet kommer att räknas som en juridisk person.